BOOKS
Nyktra kristna
För och av folket
1800-talet var ett sekel plågat av förödande fattigdom och förlamande alkohol- och drogmissbruk.
Arbetarklassen sliter ont för svältlöner och arbetslösheten är så stor att det alltid finns någon att fylla platsen en strejkande anställd lämnat. Och när ett av de få nöjen man har råd med är alkohol och opiater hamnar många i förödande missbruk. Om fadern inte kan behålla jobbet lider hela familjen svårt, då kvinnolönerna är mycket lägre än männens.
Nu har man fått nog och det är dags att folket tar hand om de sina, för uppenbarligen har politikerna ingen plan på förändring!
Samhället är, och har under det gångna seklet varit, under drastisk förändring och när människors levnadsförhållanden förändras, förändras även deras tro. Från att ha levt i små, relativt isolerade samhällen där kyrkan var platsen där bygemenskapen befästes, har urbaniseringen och globaliseringen gjort att det i mycket större utsträckning är den egna individens val som avgör vilken gemenskap de tillhör: såväl religiös som icke-religiös. Ett otal nya (fri)kyrkor har bildats under 1800-talet och många kristna organisationer har mer börjat likna, ja, just organisationer, och föreningar. Många ser det förändrade samhället som ett samhälle i förfall. Inflyttningen till städerna har gjort alkoholism, drogmissbruk och prostitution till något som alla deras invånare behöver se - och som många vill göra något åt. Frälsningsarmén bildades i London 1862 och har nu mot sekelskiftet vuxit till en världsomspännande rörelse. Med sina tre S: soup, soap, salvation, söker de omvända den förtappade underklassen till att bli goda kristna. De kristna rörelserna hade stora resurser och var allvarliga aktörer i samhället. Medelklassen var de som drev dessa rörelser: de var de som var mest måna om sin tro, godhet och anständighet. Den verkliga överklassen var förtappad för länge sedan... Samtidigt är rikt folk som bekant de enda som har råd med moral. Många kvinnor i den viktorianska medelklassen ägnade sitt hemmafruliv åt välgörenhet - och det var ju ett mycket mer bekvämt, och samvetestillfedsställande sätt att närma sig de smutsiga massorna, än det att möta deras krav. Men alla var inte nöjda med den nya kristendomens framväxt: Marx menade ju att religionen var “ett opium för folket” och många i näringslivet som hade nytta av “det dåliga levernet” gjorde allt i sin makt för att mota frälsningens framfart.
Frikyrkorörelsen gick nämligen hand i hand med nykterhetsrörelsen.
